Gör om, gör rätt.

I september sökte jag ett jobb. I oktober fick jag det. I december började jag. I förra veckan sa jag upp mig.

Tvära kast, ja, men fan så nödvändigt. Instinkten sa ifrån först. Men när jag inte lyssnade började magen skrika. Sen slutade jag sova ordentligt. Och så försvann aptiten.

Förra tisdagen fick jag nog. Reste på mig och gick. Ringde gamla chefen och förklarade läget. Besökte de förra kollegorna och fick ett stöd som var totalt oväntat. I torsdags fick jag tillbaka mitt gamla jobb.Lägre lön och inte riktigt samma ansvar längre. Men: klumpen i magen försvann. Aptiten kom tillbaka och jag fick plötsligt ett enormt sömnbehov. Så. Jävla. Trött.

I morse var jag in en sväng till det nya jobbet. Dygnet hade inte många timmar på klockan när jag, som en tjuv om natten, gled in så ljudlöst jag kunde, tog mina grejer och drog iväg igen.

Nu sitter jag här med kaffekoppen i handen och inväntar onsdagen. Huset är tyst. Barnen är iväg på varsitt håll. Gubben är på jobbet. Och jag funderar. Känner efter. Än så länge har jag inga svar, men en sak är säker. Mitt finska sisu är användbart i de flesta lägen. Resten får liksom ge sig med tiden....